Pepp pepp!

Två glada tjejer 2009.

Idag sprang jag en löprunda i Årsta med Calle. Vilken stor dag! Ni kan nog inte förstå, men för 1 år sedan skulle jag aldrig, aldrig orka springa ens 500 meter. Nu kan jag jogga bredvid min man en hel runda. För stolt för mitt eget bästa! Och jag kan verkligen tacka den söta tjejen på bilden här över för detta. Eftersom vi tränar på samma gym får jag motivation till att dra mig dit, själv på dagar jag inte alls känner ett sug efter att ta på mig springbyxorna.

Tack Carro, imorgon kör vi igen!

Du er flink!

Fina fina du!



Det är jag som ska tacka :)



Så glad att jag har dig!



Kramkramkram

Härligt jobbat! Jag känner igen mig, innan maj förra året hade jag inte sprungit mycket och tyckte dessutom att det var pisstråkigt. Tre månader senare sprang jag Tjejmilen. Gör det du med!!!!

Bra jobba :) Jeg har tatt opp konkurransen, vi har vært på mølla 5 ganger i løpet av 6 dager nå :) Tjohoo..

Karin, tack för peppen - men ärligt, MILEN är långt borta för min del! Haha, har skitsvårt med 5 km fortfarande ;)



Bra Marthemor, heia oss!!

Nej nej, inte ett dugg svårare, man springer bara liiite långsammare.