Det skiljer inte så mycket mellan det svenska och det norska språket. Men av och till ställer det till det för mig. Som här en kväll när C och jag hade lagt oss för att sova. Han frågar om jag inte kan berätta hur det gick till när jag svimmade. Jag pratade på med en extrem inlevelse. Efter ett tag tittar jag upp på min kära pojkvän och upptäcker att han har somnat. Tjejig som jag är blir jag vansinnig. Han vaknar och ber om ursäkt, försöker göra det bra igen och pussar på mig.

Pussa inte på mig när jag är arg! väser jag. Haha stackare.. Oavsätt, han är så trött och sliten att han ger upp, blir tyst och lägger sig ner. Detta stör mig såklart även mer. Han ska ju jobba lite. Jag vill säga något som gör att han vill be öm ursäkt igen. (Haha!) Så plösligt kommer jag på något jag hört i en film.

Fy faen för dig väljer jag att säga i ut till det tysta mörka rummet. Detta har gett mig och mina kompisar något att skratta åt i efterhand åtminstone. C blev väldigt chockad, tydligen ska detta endast sägas når någon har gjort något riktigt riktigt illa. Typ varit otrogen fick jag veta.
Det är inte alltid lätt att bråka på ett annat språk faktiskt.