Egentligen

Jag har blivit med kamerastativ och vi ville dokumentera hur våra myskvällar ser ut:
Fast i ärlighetens namn. Det är precis såhär det egentligen går till..

Onsdag 15 februari

Ikväll tittade vi på det här lokalet till bröllopet! Först blev vi lite besvikna, men när vi väl kom in och fick se lokalen samt baksidan (bilden) blev vi impade. Så häftigt! Men. Mycket. Dyrt.
Drömma kan man!
Annars händer det mycket på jobbfronten. Jag vet fortfarande inte riktigt hur det blir. Spännande alltså.

Det ska planras i tid minsann

Igår var vi på Bröllopsmässan. Halleluja det var roligt. Vi pratade med många trevliga människor och samlade på oss massor av tips och möjligheter. Iiih! När vi sedan åkte hem till Calles föräldrar på kvällen hade de varit och tittat på kyrkan och lokalen vi troligen vill ha. Hur söta!? Sedan satte vi upp en gästlista tillsammans: 105 gäster är vi uppe i nu. Host. Men det är bruttolistan, vi får se hur många som får vara med sedan.. haha.

Bordsplacering

Istället för att 80 personer ska springa runt som galna kycklingar för att hitta sina platser borde man kanske ha en sådan? Den kan stå framme så att folk redan vid minglet kan få koll på var de ska sitta under middagen. Så fin! Från confetti.co.uk

 

Och just det. Vi har ändrat datum: Om det blir som vi vill kommer 10 augusti nästa år bli vår bröllopsdag! Men tyvärr får vi inte boka kyrkan än. Datumen för nästa år släpps nämligen inte före augusti! Haha, det måste vara en stockholmsgrej? "Klockan 9.00 släpps nästa års vigseltider". Okejrå.

Vigselringar

Vilken typ av ring tycker ni är finast? Den första eller den andra? Vi var nämligen och tittade lite på vigselringar förre veckan, och jag tror att jag vet nu. Men när jag tittar på bilderna blir jag ändå osäker! Jag borde bestämma mig snart, eftersom jag ska minska min förlovningsring nu - och ska matcha den med vigselringen.

Gamla bilder, evig kärlek

Äh. Jag skrev en lång text om hur jag har lärt mycket om mig själv, men också om andra, de senaste veckorna. Och hur jag önskar att alla kunde fokusera på varandras goda, härliga och fina sidor istället för att leta fel på varandra. Men jag orkar inte.

 

Hej på er i alla fall, hoppas att ni som läser mår bra. Jag sitter här med världens klump i magen, jag tycker helgen gick så fort att jag inte ens hann komma hem från jobbet före jag måste ge mig dit igen imorgon. Jag saknar min pojkvän av hela mitt hjärta, fast det är bara 15 minuter sedan han försvann ur dörren. Tacksam för honom. Jag längtar efter jultiden, fast jag oroar mig för julveckan. Därför ska jag njuta av förjulstiden som bäst jag kan. Har faktiskt redan juldekorerat här hemma. Fniss.

 



När jag känner mig ensam..

..brukar jag titta på bilder som gör mig glad! Bilder där jag vet att jag var extra lycklig. Som dessa till exempel:

17:e augusti 2013 ska vi vigas i denna underbara lilla kyrka!

Från utsidan tyckte vi att den var fin, men det var insidan som gjorde det. Alldeles perfekt! Vi vill ju ha en mindre kyrka för en mer intim känsla. Så mysig.

 

Det känns helt galet. Det är länge tills, men nu känns det ändå närmre. Vi gillar verkligen slottet vi tittade på också, men tyvärr fick vi inte se insidan där. Så det får bli en annan helg!

Bröllop

Vi går ju så smått och planerar vår bröllop, även fast det är såpass länge tills (2 år). Ikväll var vi hos Calles föräldrar och gjorde middag åt dem, och det blev endel bröllopsprat. Ihh, jag tycker det är så mysigt. Hur som helst, vi fick en rejäl wake-up-call vad gäller gästlistan. Nu fick vi lägga till över 30 personer, så det lilla brölloppet vi trodde vi skulle ha blir nog inte så litet ändå! Som det ser ut nu blir det ungefär 90 gäster. Phu.

 

Imorgon ska vi köra runt och titta på två kyrkor vi funderar på, samt ett slott! Jag är så glad!

Kära femtonåriga jag...

Om två år kommer din pappa att dö.

 

Du kommer att känna dig så vilse, så ofattbart ensam. Du kommer tvingas att hålla dina känslor för dig själv. Du kommer tvingas klistra på dig det leendet du alltid har haft. Inte många har sett dig utan det leendet, ingen vet liksom hur man ska vara runt dig. Om leendet inte finns där.

 

Men kära du. Våga vara ledsen. Inte bara när du är ensam utan även tillsammans med andra. Någon. Vem som helst. Vägra acceptera att din sorg ignoreras. Du har rätt till att känna precis som du gör. Livet suger. Det var dumt att pappa lämnade dig. Det var förjävligt att se honom vissna. Att använda hela sommarn till att cykla fram och tillbaka från sjukhuset. Att prata med honom när han var hög på sina mediciner. Att se honom röka, även fast han var så svag. Att ge honom blommor, för att du inte riktig visste hur du annars skulle visa honom hur mycket du älskade honom. Att skriva kortet. Att sedan hitta det  i hans soppor. Och sen, se honom gråta när du frågar varför han slängde det. Höra honom viska, att han inte klarar av det. Att han blir för ledsen. Att trösta honom. Att se honom för sista gången. Att vänta ut hans korta liv. Allt det.

 

Du kommer känna dig ensam. Hopplös. Ledsen. Så otrolig ledsen. Och vet du, det försvinner inte. Men jag lovar. Det blir bättre. Du kommer att skratta från hjärtat. Du kommer att älska någon, mer än du tror är möjligt. Du kommer att känna hur fint livet är. Känna hur du drivs framåt. Hur du har mycket att leva för. Många att leva för.

 

Det blir bättre.

Sagt av min pojkvän ikväll:

Du är så go' att jag får hål i tänderna.



I luv u


Hej vänner.

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Händelserna i Norge har påverkat mig så mycket, mitt hjärta blöder för alla ungdomar och deras anhöriga. Det är overkligt, så grymt och vidrigt att man nästan inte kan tänka på det. Men jag kan inte låta bli. Ord räcker för en gångs skull inte till och då vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Just orden brukar jag ju hitta.

 

Det känns otroligt skönt att vi ska åka hem imorgon, till Trondheim. På kvällen ska vi gå i fackeltåg och jag ska krama min familj och alla vänner. Just nu känns allt så tungt, särskilt då min kära kära pappa skulle fyllt år imorgon med. Jag ska köpa blommor och åka till hans grav för att uppdatera honom lite, åtminstone.

 

Nä sköt om er allihopa. Livet är så ömtåligt!

I helgen ska jag mysa ihjäl Calle!


Stolt tjej

Jag behöver ett städat hem för att ha en städad hjärna. Det vet ni kanske nu. Så mitt i allt plugg var jag så klart tvungen att städa. Nu sitter jag här och opponerar på en uppsats - "vargen i etern" och väntar på min man. Ska överraska han med en smarrig middag (recept från Mirre) och ett städat hem. Flickvänpoäng!

Det går mot kväll. Fredagskväll även. Bästa kvällen i veckan om du frågar mig. Hela helgen framför fötterna, vem är inte extra lycklig då? Jag ska skriva lite mer på analysdelen till min c-uppsats och sedan invänta min man. Jag har mycket i skolan nu, och det har han med - så vi går lite om varan här hemma. Men ikväll så!

Vad ska vi göra undrar du? Kalvfärsbiffar och rotfrukter. Kanske en film. BigBrother så klart! Haha, tycker lite synd om Calle. Varenda kväll vi har varit hemma kl 22 har jag tvingat igenom BigBrother. I 80 dagar nu. Fniss. Närå, men vi kommer ha trevligt, oroa dig inte för det. Kan liksom inte få nog.

 

På tal om det, att inte få nog av varandra. Detta samtal utspelade sig för några dagar sedan:
Monica: Av och till önskar jag att det fanns starkare ord än "jag älskar dig"
Calle: Vad menar du?
Monica: Men det räcker liksom inte till. Det beskriver inte hur jag känner, jag känner mer!
Calle: Jag vet, du kan säga att du avgudar mig!

 

Jo, tack men inte riktigt vad jag sökte där va.

Döm oss inte.

Det är lite lustigt. Calle och jag har ett helt eget språk vi. Vi skulle nog stämplas som tokiga om någon råkade höra våra vanliga samtal.

För det första har vi blandat lite hur som helst med norskan och svenskan, vi använder helt enkelt de ord som passar bäst. Vissa norska ord är mer passande i vissa sammanhang, inga svenska skulle kunna täcka just det behovet. Och tvärtom.
Som om inte det är nog så har vi snuttifierat en hel del ord. Till exempel sätter vi "son" bak allt. "Är du argarson idag?" "Mysarson, kom hit!" "snyggarson!!".
Shit, visst är vi knäppa? Dessutom säger vi "tryckisen" eller "tevisen" till fjärrkontrollen.
Kanske ska söka hjälp.

Beautiful!

Herregud vilken vacker kvinna. Och klänning! Jag grät en fyra, fem gånger under förmiddagen. Älskar bröllop!

five days away away

Nu stryker vi kläder, packar och städar. Sen ska vi köpa hem mat och öppna en flaska vin. För i morgon bitti sitter vi på planet till Pariiiis!

Så tacksam för att du är min


Tidigare inlägg
RSS 2.0