Aldrig såras man så mycket som när det blåser som värst med den man älskar. Just i stunden gör det så ont så ont. Vi har aldrig varit så mycket för att bråka, men det händer absolut. Ni får inte tro annat. Idag var en sådan dag. En liten grej blåsas opp till en storm. Det hettas till. Frustration, oförståelse och sinne. Men även när det är som jobbigast vet vi båda två att det blåser över. Känslorna går över till utmattelse, ömhet och en önskan att bara kunna pussas igen. Kompromissar görs, kramar och pussar utväxlas och sådana fina ord sägs som läker såren snabbare än något annat kan göra. Nej jag vet inte. Inga skriver om just detta. När det inte är som rosa moln och bubblande champagne. Så jag tänkte bjuda på det. Och det bästa? Det bästa är efteråt när man ligger tätt intill varandra och blivit påminda hur viktigt det är att ta vara på varandra.